139 SEK (96 sidor)
139 SEK (96 sidor)
Lagom till vårens ankomst och att alla hunnit läsa ut nummer 2 av prenumerationstidningen kommer två nya specialnummer #10 och #11.
Den här gången är det riktigt omfattande specialnummer (vardera är på 96 sidor) men säljs till ordinarie pris SEK 139 (inklusive porto inom Norden). Du köper dessa och tidigare specialnummer från tidningsarkivet.
Specialnummer #10 Mouritsens familjesamlingar
I dagens värld talas det ofta om synergieffekter vilket enkelt förklarat innebär att samarbete mellan olika verksamheter kan leda till viktiga fördelar. Kanske skulle man kunna beskriva Iva och Henrik Mouritsens framgångsrika samlande och utställningsverksamhet som ett mer än tydligt resultat av samarbete och gemensamt utnyttjande av kunskaper och ekonomiska resurser.
Synergi är dessutom nyckelordet för specialnummer #10. Det har nämligen producerats för att tjäna som Handout till besökarna i samband med paret Mouritsens visning av sina olika samlingar på ett möte med The Royal Philatelic Society London den 30 mars 2023. En Handout kan beskrivas som en tryckt sammanfattning av presentationen. Detta är också anledningen till att specialnumret har text på engelska.
Henrik Mouritsen har samlat frimärken sedan barndomen. För hustrun Iva är det filatelistiska intresset av betydligt nyare datum. Från att ha varit tämligen ointresserad av filateli har hon blivit en ledande stjärna och då inom utställningsklassen OPEN.
Häftet inleds med en längre uppsats med titeln ”Open Philately – A Class of Countless Possibilities” och den är kanske det viktigaste bidraget eftersom författarna här noggrant diskuterar vad OPEN-klassen innebär och hur man kan bygga upp ett vinnande exponat. Låt mig påminna läsarna om att det i OPEN-klassen är tillåtet med så mycket som 50 % av icke filatelistiskt material (vykort, dokument, tidningsurklipp, mynt och mycket annat som kan få plats bakom glaset i en utställningsram). Här ligger betoningen på berättelsen och hur man får flyt i den. Tanken är att texten på ett blad skall få en omedelbar fortsättning på nästa blad och utan störande sidospår. Det gäller följaktligen att lägga mycket tid på att noggrant planera innehållet i en sådan samling.
I sin uppsats tar författarna också upp materialet som oftast blir en spännande blandning av det som kan vara mycket gammalt och mycket nytt. Även här spelar sällsynthetsgrad och kvalitet en viktig roll om man önskar uppnå höga poäng på jurybedömda utställningar. Framställningen illustreras med blad ut författarnas samlingar.
Iva berättar sedan utförligt om tillkomsten av sitt exponat ”A Royal Ménage à trois” som tar oss tillbaka i tiden till andra halvan av 1700-talet och till Danmark. Kung Christian VII var kung över Danmark och Norge från 1766 till 1808. Endast 17 år gammal gifte han sig med den engelska prinsessan Caroline Matilda. Trots makens ointresse för hustrun fick paret år 1768 sonen Frederik (sedermera kung Frederik VI).
Kungens psykiska hälsa var inte den bästa och man bjöd in en tysk läkare – Johann Friedrich Struensee – som på kort tid fick ett enormt inflytande över kungen och han blev också drottningens älskare – alltså ett klassiskt ”Ménage à trois”. Struensee var präglad av upplysningstidens idéer och han kom de facto att i det närmaste styra landet. Det hela slutade med katastrof; drottningen tvingades i landsflykt och Struensee avrättades år 1772. Men det är Struensees idéer som med tiden kom att prägla utvecklingen i Danmark.
Det är denna fantastiska historia som Iva berättar i sitt exponat. I specialnumret beskrivs exakt hur processen med exponatets tillkomst har gått till, hur det är utformat och hur hon valt sitt illustrationsmaterial. Redan första gången som exponatet ställdes ut (i Danmark 2018) belönades det med guld och 93 poäng och därefter har det utökats och har flera gånger nått Stort guldmedaljer.
Maken Henrik inspirerades av hustruns framgångar och har skapat ett exponat för klassen OPEN Philately som har sin utgångspunkt i Kung Frederik VI:s regeringstid. Även arbetet med detta exponat får en fullödig beskrivning.
Henrik Mouritsen är nog mest känd som specialist på Danmarks tvåfärgade øre-frimärken 1875-1907. Här kommer åter synergierna med i handlingen. Han har nämligen skapat tre olika samlingar i tre olika klasser: traditionell, helsaker och posthistoria. Till detta kommer bokverket Danish Postal History 1875-1907.
När Henrik Mouritsen inleder arbetet på ett nytt exponat är målsättningen alltid Stort guldmedalj vilket naturligtvis kräver enorm planering och dessutom gott om tid. I vårt specialnummer berättar han utförligt hur han går till väga. Han beskriver också hur samma objekt kan ingå i flera olika samlingar för att passa in i ett sammanhang.
Det tog Henrik 19 år och 13 000 timmar att slutföra arbetet med ovannämnda bokverk som består av 6 band med totalt 2 500 sidor. Vid utställningen LUGANO 2022 fick boken hela 98 poäng vilket är tämligen unikt.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det 96-sidiga specialnumret är en mycket grundlig (men samtidigt underhållande) handledning i hur man framgångsrikt sätter ihop filatelistiska exponat och då med speciell betoning på OPEN-klassen.
Iva Mouritsen erhöll för övrigt en av de första Rowland Hill-medaljerna som delades ut under utställningen MonacoPhil i november 2022. Här kan man verkligen tala om hur en nybliven samlare på rekordtid har nått filatelins högsta nivå. Inspirationen var uppenbarligen ett vackert kungligt brev signerat Christian IV som Iva lade märke till i en av makens auktionskataloger.
/ Christer Brunström
Förälskade frimärken
Att med hjälp av posten uppvakta någon har en väldigt lång historia och speciellt i den anglosaxiska världen. Redan vid slutet av 1700-talet publicerades handledningar som skulle hjälpa brevskrivarna att formulera budskapen på sina Valentinkort. Det rapporteras att år 1835 skickades hela 60 000 Valentinhälsningar i Storbritannien och det trots det höga portot. Efter postreformen år 1840 med billigt enhetsporto ökade antalet Valentinhälsningar högst betydligt och år 1841 skickades 400 000 sådana kort med det brittiska postverket.
I motsats till tidigare blev det efter 1840 i England möjligt att skicka sina kort med kärlekshälsningar helt anonymt vilket naturligtvis var en stor fördel för blyga brevskrivare.
Med start runt 1890 blev vykort enormt populära och att skicka och samla dessa kort utvecklades till ett billigt och uppskattat nöje.
Det är i samband med detta som Per Gustafson (PG) har specialstuderat det romantiska ”frimärksspråket”, ett fenomen som fick stor omfattning under de hysteriska vykortsåren fram till första världskrigets start. Resultatet av hans samlande har blivit ett vykortsexponat som i fem ramar visar hur det gick till. Detta exponat har nu dokumenterats som specialnummer #11. Det har fått den passande titeln Stamps in Love, The Secret Language of Stamps on Pre-WWIPostcards.
Frimärksspråket kom främst till användning i samband med romantisk korrespondens och då med hjälp av vykort som ofta förmedlades till en lägre avgift än förslutna brev. Det var själva placeringen av frimärket på vykortet som innehöll det ”hemliga” budskapet. Här handlade det inte bara om hur frimärkets placering hade vinklats på olika sätt utan även var på kortet som frimärket hade klistrats fast.
Som Per Gustafson konstaterar fanns det olika varianter av frimärksspråket. För att få allt att fungera fick man börja med att sända ett vykort som tydligt förklarade betydelsen av frimärkenas placering. Uppenbarligen skickades detta första vykort ofta i ett kuvert – det gällde ju att hålla frimärksspråket hemligt för andra ögon än de direkt inblandades.
Nu är PG en avancerad och kunnig deltiolog, ett finare ord för vykortssamlare. Detta innebär att han noggrant har noterat all tillgänglig information om utgivare och om vykortens baksidor är delade eller inte vilket är viktigt ur dateringssynpunkt.
Betoningen i exponatet ligger på en detaljerad genomgång av olika varianter av frimärksspråksvykort där PG inte bara har studerat placeringarnas betydelse utan även valet av frimärken. Han ger ett antal exempel på främst svenska vykort där avsändaren uppenbarligen har använt sig av just frimärksspråket för att bedyra sin eviga kärlek eller helt enkelt be om en träff.
De samlare som har funderat på orsaken till att frimärken kan ha fått en något oväntad placering på sina gamla vykort kan tänkas hitta förklaringen i det nya specialnumret av Nordisk Filateli. En indikation är om adressaten tituleras Fröken.
Mot slutet av exponatet finns det andra exempel på hemliga vykortsspråk som mer var baserade på bilder och inte frimärkenas placering.
Det 96-sidiga specialnumret ser kanske inte direkt ut som en ”Coffee Table Book” men temat, det rika bildinnehållet och de kortfattade kommentarerna torde kunna locka vem som helst med intresse för äldre kulturhistoria. Här kan tilläggas att min hustru läste igenom häftet med stor behållning och hon pekade särskilt på det spännande bildmaterialet.
Att specialnummer 11 har text på engelska hänger samman med att det gavs ut med anledning av frimärksutställningen IBRA 2023 i tyska Essen och för att propagera för utställningsklassen ”Vykort”. Per Gustafsons exponat kommer säkert att bli en ögonöppnare för många. Upplagan är denna gång hela 500 exemplar men det gäller nog att hålla sig framme i tid. Per Gustafsons ”bok” bör definitivt ingå i ett deltiologiskt bibliotek.
/ Christer Brunström
