Specialnummer 8 och 9

Så här mellan två ordinarie prenumerationsnummer publicerar vi två specialnummer av Nordisk Filateli. Redaktionens medarbetare Christer Brunström har recenserat dem båda, se nedan. Samtliga specialnummer beställs från redaktionen mot förskottsbetalning enligt anvisningar i TIDNINGSARKIVET.

***

SPECIALNUMMER 8 om Värnamofrimärkena 

Det finns inte speciellt många svenska 1900-talsfrimärken som brukar illustreras i våra auktionskataloger. Det stora undantaget är de två Värnamomärkena från 1918, det vill säga 55 och 80 öre Gustaf V i medaljong. Specialnummer 8 av Nordisk Filateli har den imponerande titeln Experternas tre artiklar om Värnamomärkena & Niclas Erikssons Enramsexponat. 

Resultatet är också lika imponerande. Den nya skriften för samman tre tidigare publicerade texter som tillsammans ger en mycket god bild av vad som ägde rum i Värnamo under några händelserika sommardagar 1918 och dessutom flera år efteråt.

Häftet inleds med en längre uppsats av Värnamobon Niclas Eriksson om historien kring de två frimärkena som aldrig borde ha kommit ut på marknaden. Han konstaterar att på olika sätt har 1 982 uppsättningar av de två valörerna på olika sätt blivit tillgängliga. Några har sålts av posten i Värnamo, andra har bland annat delats ut som gåvor i samband med postkongresserna i Stockholm (1924) och Paris (1947). Det rör sig följaktligen om mycket ovanliga frimärken som saknas i de flesta Sverigealbum (faktum är att Frimärkshuset på sin tid inkluderade ett speciellt blad i sina album för dessa två frimärken och de två rutorna förblev nog tomma hos i stort sett alla samlare).

Sven-Börje Ewers bidrar med en uppsats som bygger på de dokument och blanketter som finns bevarade. Han följer beslutsgången och de olika åtgärder som vidtogs i samband med den oväntade portohöjningen som ledde till att de aktuella valörerna inte längre var relevanta.

Därefter återkommer Niclas Eriksson med ytterligare en text som sammanfattar hela historien och som beskriver de olika stämplarna – äkta, falska och antedaterade. Som ofta är fallet när det gäller sällsynta och dyrbara frimärken har förfalskare varit framme och Värnamomärkena är inget undantag. Specialnumret avslutas med Erikssons enramsexponat om Värnamomärkena. 

Häftet är av intresse inte bara för alla som redan äger de två märkena eller som avser att införskaffa dem utan även för alla de som uppskattar att läsa om svensk posthistoria. Informationen om hur man på olika sätt försett i övrigt äkta märken med falska eller antedaterade stämplar är naturligtvis av stort värde. 

***

SPECIALNUMMER 9 om Nyårsposten runt sekelskiftet 1900

Nyårsposten runt sekelskiftet 1900 har valt en populärvetenskaplig och läsarvänlig linje. Författaren Per Gustafson har tagit upp ett kulturhistoriskt mycket intressant ämne. Det är svårt att idag föreställa sig att miljontals nyårsönskningar faktiskt delades ut på nyårsdagen men det är just detta som Per Gustafson berättar om. Hans berättelse är baserad på samtida redovisningar i bland annat tidskrifter för postanställda. Bildmaterialet är hämtat från författarens samling och dessutom från Postmuseum.

Nyårshälsningarna kunde skickas i förtid och genom anteckningen ”Utlemnas Nyårsdagen” kunde man få leverans på den önskande dagen. I häftet listas de varianter som författaren känner till. Han tar även upp stämpeln TUR X som användes i Stockholm.

Själva texten är en omarbetad version av den artikel som publicerades i Postryttaren årgång 2021. Dessutom presenteras det enramsexponat med åtta blad som författaren ställde ut på ESLÖVIA 2021. Här blandas posthistoria med vykortskonst och resultatet blir ett synnerligen informativt och tilltalande exponat.

Per Gustafsons text ger oss en gedigen inblick i hur dåtidens postverk hanterade miljontals nyårshälsningar på extremt kort tid och hur detta idag kan dokumenteras med olika posthistoriska objekt. Här handlar det inte enbart om filateli av hög klass utan även om kulturhistoria som minner om en svunnen tid.

***